Jag läste om Alfons för Lillo ikväll och så slog det mig att jag inte reflekterat så mycket över pappa Åbergs ständiga puffande på sin pipa. Vet inte om det beror på att min pappa också ofta gick runt med en pipa i mungipan när vi var små. För mig är pipdoften starkt förknippad med pappa och barndomens trygghetskänsla. Hur som helst har författaren Gunilla Bergström fått kritik för pappa Åbergs rökande men här ger hon svar på tal.

Pappa, pipan och storasyster Magdalena på landet.