• OM MIG
    • JOHANNA
    • ILLUSTRATION
    • KONTAKT
  • KATEGORIER
    • APRILLAPRILL
    • HOS OSS
    • HEMMA HOS
    • LILLO WIKSTRAND
    • FORM & DESIGN
    • FAMILJ
    • UTFLYKTER
    • INSPIRATION
    • TRETORN
    • VÄRLDEN
  • FORMSKAPET
    • OM FORMSKAPET
    • FORMSKAPET – INLÄGG
  • PALETTBLADUNITE
    • OM PALETTBLADUNITE
    • PALETTBLADUNITE – INLÄGG
  • SHOP
  • PORTFOLIO

AprillAprill

JOHANNA WIKSTRAND MORESCO

KULLADAL

KÖKSTERAPI ERBJUDES

7 juni, 2022

Det måste vara så att tiden går fortare i maj. För nyss var det april och nu är det juni! Och två år sedan jag började heltid på Kulladal. Nu är vi fyra och snart fem stycken i teamet! Rekryteringsprocessen pågår för fullt. Josefine har gjort ett jättejobb med första intervjuer och vi har så många fina och grymma kandidater. Innan processen intervjuade hon var och en av oss. Vi hade en minikonferens på Beyond Us där vi utvärderade svaren och gick lite mer på djupet kring våra personligheter och roller. Vi är en mix av både extroverta och introverta och alltid nyttigt att sätta ord på det hela!

Vi kom fram till att det främst är en säljare vi behöver förstärka teamet med. Jag vill utveckla det kreativa arbetet ännu mer. Men kreativitet kräver lite luft för att lyfta blicken, att tänka stort men samtidigt gå all in även på små idéer och infall. Sådana idéer som swishar förbi ens medvetande och som jag måste fånga snabbt. Annars kommer tveksamheter och the moment is gone 4 ever. Fokus är just nu (förutom att rita kök) en ny hemsida och att uppdatera broschyren!

Sen sist har vi även hunnit med en roadtrip till Litauen för att hälsa på snickerier. Om man följer mig på insta så var ni ju praktiskt taget med på resan i mina stories annars kan man kika i efterhand på sparade höjdpunkter här. Det ger alltid så mycket att få ta del av hela processen och produktutvecklingen. Att träffa människorna bakom hantverket och spåna på utvecklingar tillsammans. Sen snöar jag ju in på hus, alltid hus.

Gatan Kurpiu i Kaunas, gillar typsnittet och siffrorna! Och färgsättnigen på fasad som möter klotter.
Furuplankor i väntan på att bli kök.
Snickeriet är ett familjeföretag som drivs av Daiva i mitten, hennes man Raimondas och sonen Germanas. Även om det mest är Adam som har den dagliga kontakten var det kul att träffas personligen. Åh vad det är viktigt med relationer! Vi bjöd hem dem till Malmö till våren då vi planerar att fira nyheter på Kulladal. Mer om det snart!

Samtidigt som vi var i Litauen pågick Southern Sweden Design Days i Malmö. Det här året hann vi inte involvera Kulladal men vi ser fram emot nästa gång. Jag åkte ner på helgen och besökte Lokstallarna men även Verket Studio där Helen sitter tillsammans med andra kreatörer. Kul att äntligen få spana in och Kulladal var med på ett hörn tillsammans med andra inredningsuppdrag hon gjort!

För övrigt har jag även stött på en väldigt utmanande kund. Vi har diskuterat i timmar om färg, beslut och val. Överskåp eller inte, vilken belysning, kakel eller inte, den eller den färgen och detta EFTER att köket är på plats! Vi kommer inte riktigt framåt och hon gör mig matt. Hon ger mig i alla fall erfarenheter som jag kommer ta med mig framåt i andra processer. Ja ni har kanske förstått att kunden jag pratar om är mig själv. Kan nog titulera mig som en autodidakt kökspsykolog efter dessa samtal med mig själv. Mycket användbart ändå för framtida kunder om det skulle behövas! Jag kommer förstå! ÄLSKAR köket, planeringen är grym och det finns massor av plats att laga mat tillsammans. Innan hade vi bara små snuttar att jobba på. Kanske att vi saknar lite förvaring och det är här tankarna om att vi eventuellt ska komplettera med överskåp. Tycker det får köket att kännas mer komplett. Terapisessionerna kommer nog kommer fortsätta lite till.

När jag skissar på överskåp ser det ut så här!

Och när jag klipp-och klistrar i Keynote blir det så här! Det fattas fortfarande kontraster och färg men man ser det framför sig i alla fall!

Vi väntar fortfarande på kyl/frys! Flyttar mattor och har lite el-fix kvar.

Katterna är nöjda om någon undrar.

I Helsingborg pågår stadsmässan H22 för fullt och förra veckan fick jag en förhandsvisning. Besökte Sofiero för rhododendronfluff, H55 paviljongen där dåtidens stadsmässa 1955 möter Ung Svensk Forms utställning. På Drottninghög kollade vi in lägenhetsmuseet inredd anno 1972 och till sist Fredriksdal för utställningen Varannan Vild. Maxad dag och ändå oändligt mycket mer att upptäcka. Här hittar man hela programmet!

Avslutar med en mix från kamerarullen och lovar samtidigt att inte låta det gå lika långt tills nästa uppdatering!

RENOVERING

VI HAR ETT KÖK!

7 april, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

Det har gått flera veckor då det stått stilla med köket. Men just idag har vi våra hantverkare här för att fixa det sista! Kyl och frys kommer först i juli men vi kommer ha en halv kyl i bänkskåpet så det ordnar sig.

Häng med på en recap! Bänkskivan leverades och monterades!

Så himla glad för våra eluttag och brytare i porslin från Sekelskifte!

En sån härlig känsla att faktiskt kunna börja använda köket, laga mat, vatten i kranarna – äntligen! Och så köpte vi metallhyllan från Hay som jag har haft span på ända sen mitt första besök på Atelier September i Köpenhamn för några år sedan. Hittade ett exemplar i cafeet/butiken Geijergatan 53 i Malmö.

Atelier September. Bildcredit här.
Ett annat coolt hyllsystem i metall på Geijersgatan 53 som visade sig vara från Bauhaus!

Jag, Ebba och Lisa tog ledigt för några veckor sen och tog tåget till Köpenhamn för en inspirationsdag. Mitt mission var att leta efter belysning till köket. En detalj som jag fortfarande inte har landat i. Det är absolut mer problematiskt när man väljer ett kök utan överskåp. Och speciellt nu när vi dessutom bytte de öppna hyllplanen med inbyggd belysning till förmån för metallhyllan. Har pendlat mellan skenor i taket till pendlad belysning. Inte helt lätt.. Men vad som däremot är lätt är att inspireras på andra sidan bron. En favvisbutik är Stilleben.

Vi hittade ett nytt cafe; Far´s dreng på Ny Adelgade 7. Precis en sån frukost vi hade sett fram emot.

Vi tittade in på Beau Marche, Illum och Hay.

Sen var det dags att slutmåla köket. Jag hade ju planerat att blanda till en egen kulör och vi gjorde ett försök men alla blev ganska lika de vi redan har. Då kändes det plötsligt onödigt att ta fram en ny kulör bara för sakens skull. Och 67:an kändes bara mer och mer rätt. Den är kallare än 101:an som köket är grundmålat i. Vi tömde lådor och skåp och sen var Kritan här och målade!

Det blev riktigt fint!!

På jobbet har vi tillfällig paus på nya kunder. Läs bakgrunden här i Adams inlägg. Samtidigt som det är mer fullt fart än någonsin. Pausen har dock gjort att det finns mer tid att fördjupa sig i de projekt som man annars aldrig hinner. I mitt fall så handlar det om att se över hemsidan. Jag håller på att lära mig Squarespace. Vet inte om det är bättre än WordPress men det är enkelt att testa sig fram i alla fall. Så här ser det ut just nu. Härligt att ha så många fina bilder på kök som Lisa fotograferat och Helen stylat. Just nu testar jag med Cecilias och Johans kök på startsidan. Fortsättning följer!

RENOVERING

Perspektiv

3 mars, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet

Började skriva ett utkast för det här inlägget för en tid sen. Då var det inte krig i Ukraina. Jag beskrev vår vardag i ordalag som kaos, kris och sjukor men det känns inte längre passande. Den känslomässiga berg-och dalbanan vi upplevt av olika anledningar här hemma sista tiden fick perspektiv, minst sagt. Så mycket tankar just nu. Alla dimensioner av ett krig letar sin in i medvetandet.

Adam skrev ett bra inlägg på sin blogg om Ukraina häromdagen. Och att han lärt känna en del frilansare och från Ukraina genom åren som ger sin bild från vad som händer i sitt land. Samt vad som händer på Kulladal just nu. Läs inlägget här.

Renoveringen börjar lida mot sitt slut. Jag och Andreas har planerat att städa hela helgen vilket vi för omväxlingsskull ser fram emot. Tänkte dela med mig av de senaste veckornas bilder och framsteg!

Ni som hänger med på Instagram känner säkert igen bilderna från dagen då köket levererades. Eftersom flera kök samsas i lastbilen och levereras samtidigt skiljs de åt genom olikfärgad tejp – vår färg blev lila! Det bästa är att låta köket acklimatisera sig ett dygn och sen plocka av all bubbelplast och emballage. Den grundmålade ytan med linoljefärg behöver sen få luft för att inte klibba fast. Det var en sån speciell känsla att fylla hemmet med detta hantverk. Doften, känslan – så fint. Jag var alldeles uppe i varv hela dagen.

Alla kök numreras och vårt kök är nr 80. Fint att det står stämplat på skåpen, detta döljs sen när bänkskivan kommer på.

När köket var på plats kom Steny/Landernäs Marmor och mätte upp för bänkskivan. Detta görs alltid efter att köket är monterat. Väggar kan vara sneda, och även köket kan ha anpassats en del under monteringen. Jag bestämde att skivan skulle ha 15mm överhäng. Men det är en smaksak, är luckorna utanpåliggande är 20mm överhäng också passande.

Sen var det golvet! Ni minns kanske dilemmat med att få det nya golvet att se äldre ut och dessutom samma nyans. Vi hade först gjort ett försök i köket och hallen som inte blev bra och nu var det vardagsrummet kvar. Till slut fick jag tag på en golvslipare, Sanders Golv & Bygg, som förstod och istället för att svara ”det går inte, det kommer aldrig bli bra” så lyssnade han in mina idéer och frågor. Samma dag kom Sander kom förbi för att kolla på golvet la han upp en plan! Vi fick tömma rummen på bråte under helgen, så här såg det ut kvällen innan.

På måndagsmorgonen satte de igång. Först gjordes en testbit, det gamla och nya golvet fick olika behandling för att bli så likt som möjligt. Det användes hårdvaxolja med olika mycket vita pigment i.

Redan här kände jag att det kommer ordna sig!

De höll på i två dagar och det blev riktigt bra! Man ser lite skillnad, mest i i vardagsrummet, men tiden kommer göra sitt. Känns så skönt! Dels att vi vi fick ett helt golv i köket och framför allt att vi kunde spara de gamla golvplanken.

Skillanderna kommer jämnas ut mer och mer för varje år.

Förra veckan åkte jag ner till Landernäs Marmor / Steny för att välja bänkskiva. Steny är Kulladals leverantör på bänkskivor i natursten, komposit, keramik, granit, mm. Fördelen är att man som kund, beroende var man bor kan åka till närmsta stenhuggare inom koncernen och kan välja natursten på plats. Marmor är en klassisk natursten som dessutom var ett självklart val i ett kök från 1920-talet. Men så är det ju det här med känsligheten. Inga problem alls säger många av våra kunder som valt detta. Fläckar, livets patina, det blir bara charmigt. För andra finns det inte på kartan utan valet faller på komposit eller keramik. Ett dyrare alternativ men fläck- och reptåligt. Keramik är dessutom värmetåligt. Sen blev jag ju kär i Cecilia och Johans kök i Bjärred som vi fotade i höstas. De har valt kalksten Jura Grey. Men det är också känsligt precis som marmor. Man kan dock impregnera med stenolja eller såpa för att mätta ytan och skydda mot fläckar. Men sen informerade Steny att bänkskivan kan beställas med nanoimpregnering som skyddar ytan. Då bestämde vi oss för marmor ändå! Nu kör vi detta och får utvärdera efter en tid. För vi kommer ju spilla citron, glömma ett vinglas och disk framme. Dock kommer skivan behöva underhållas oavsett.

Verkstadschefen Xhevdet med vår bänkskiva, redo att skäras till.

Jag var med dessa två steg, väldigt kul att se processen. Efter håltagningen för vasken var det dags för kanter fasas, skivan impregeneras och vasken underlimmas.

Idag monteras bänkskivan och på fredag får vi förhoppningsvis vatten inkopplat!

Köket är grundmålat i kulör 101. Just nu jobbar vi fram kulör 80, en ny nyans som köket ska slutmålas i.

Pricken blev påkörd för två veckor sen. Men han har hämtat sig fantastiskt fint. För övrigt har vi verkligen märkt hur påverkade både katter och barn blivit av renoveringen. Elsa var förtvivlad för ett tag sen. ”Jag vill bara ha ett bord att äta mat vid”. Ett hem, ett bord att äta kring, en symbol för så mycket trygghet och att allt är som det ska. Den meningen om något har fått perspektiv när världen ser ut som den gör.

RENOVERING

DAGEN D

7 februari, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

Det är måndag, solen skiner och vårt kök är 30 minuter härifrån på väg från Malmö där en kunds kök levererats nu på morgonen! En stor dag! Renoveringen har rullat på och det har gått undan i veckan. Golvet är på plats i köket, väggarna är målade och golvet har slipats, lutats och behandlats med hårdvaxolja.

Vardagsrummet ser inte längre ut så här även om det är en del jobb kvar. Elsa bjöd in till catwalk, man tackar, första parkett!

Jag läste på en del om hur golvet skulle behandlas. Vackrast hade säkert varit såpaskurat golv. Men det kräver en hel del underhåll och eftersom vi skulle behöva göra om processen någon gång om året så fick jag inse att det aldrig kommer hända. Som exempel skulle vår hall oljas en andra gång för 11 år sedan men tror ni det någonsin hände.. Nope, vår hall har alltid haft en annan färgton än resten av huset. Och det kommer fortsätta så för nu ligger ett 100-årigt golv bredvid ett nytt. Sörjer lite det gamla golvet men det var verkligen så skadat. I vardagsrummet kommer skillnaden bli tydligare då det inte är en tröskel som skiljer. Hur vi ska lösa detta på bästa sätt har varit de senaste dagarnas tankenöt och imorgon måste vi ta ett beslut..

Det finns lite olika lösningar:

Nr 1: Vi låter det vara som det är. Det kommer bli tydliga skillnader men det nya kommer gulna med tiden. Det blir liksom våra årsringar som Adam uttryckte det. Och Andreas lyfte att vi faktiskt rustar huset för 100 nya år (när jag vaknade mitt i natten och grät att vi hade tagit bort en bit av husets själ, ja ni hör ju)

Nr 2: Vi går upp på vinden och plockar ner plankorna som ligger gömt under reglar och isolering. Dock är dessa inte i samma mått utan 85mm och inte 10mm. Kommer bli ett JÄKLA slit. Men så fint ändå att plocka från husets resurser. Eller så ligger detta kvar till den dag vi väljer att inreda vinden.. Se nedan från när vi inspekterade vinden som nyinflyttade.

Nr 3: Vi byter till samma nya grangolv även i matrummet så dessa två rum som går i fil blir enhetliga. Detta röstar både Andreas och byggare på. Medan jag då behöver förlika mig med att plocka bort ännu mer originalgolv.. Gör ont.. Och matrummet går även i fil med vardagsrum där det gamla ligger.

Nr 4: Vi försöker hitta en pigmeterad hårdvaxolja som liknar tonen på det äldre golvet för att skillnaden inte ska bli så tydlig. Så behandlar vi det nya golvet lite mörkare innan vi lägger på slutlagret med vitpigmenterad nyans.

Har googlat i timmavis om bra lösningar men hittar inga bra svar. Tips mottages gärna! DM:a mig på insta..tack tack tack!

Förutom renovering och jobb hälsade jag på hos Tina och Peter i Viken, en köksprocess som jag haft nöjet att följa under året. Så satisfying att få vara med från start, som ett Husdrömmar IRL. Jag och Gert liksom. Och så tänker jag på min Gerdt, pappa. Har haft så många funderingar under vår renovering som jag velat prata med honom om.

Så här såg det ut hos Tina och Peter första gången jag var där!

Nu ser det ut så här!

När jag körde hem var jag tvungen att stanna, backa och ta en bild. Färgkombon!

Fortsättning följer, nu ska jag spana i fönstret efter köket! Ska bli så kul att träffa Görkem IRL dessutom, vår samarbetspartner i Istanbul. Mer om allt snart!

RENOVERING

KARANTÄN

26 januari, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

Det var inte riktigt så här vi hade tänkt det.. Men så blev det. Coronan hittade hit och hantverkarna fick snällt packa ihop alla sina verktyg och dra vidare till andra jobb. Kvar blev vi, i huset med krympta hörn.

Men en glad nyhet är att vi lyckades hitta golv tack vare tips från Andreas kollega Erik och hans Anna som också renoverar och dessutom bygger ut. Följ deras renoveringsresa här! De tipsade om ett litet familjeföretag i Vittsjö, Bernes Service, och det var no problemas för dem att hyvla och skapa ett spontant grangolv med rätt dimensioner på en vecka. Lättnad! De kommer även skapa de bredare plankorna för trösklarna mellan rummen.

Veckans insomnia har även den lett till några ändringar på köket. Jag tänker så mycket på natten när lugnet lagt sig och jag inte behöver svara på någon annans frågor än mina egna! Kanske inte helt hälsosamt med dessa tankenätter men samtidigt påverkas man ju galet mycket av en sån här stor förändring. Insåg i alla fall efter lite nattascrollande på Pinterest att jag hade beställt fel spis. Hade istället valt en kusin med förvisso härliga rundare former. Men denna modell var utan bakkanten som i vårt fall var tänkt att gå i linje med bänkskivans bakkant. Så nu står spisen i vardagsrummet och väntar – i fel modell. Det är vid dessa tillfällen jag har ett battle med mig själv. Mitt estetiska sinne hamnar i obalans och mitt rationella jag försöker lösa det med good enough – tänket. ”Det blir nog bra. Det är bara en bakkant som inte linjerar och en framsida som är rund och inte kantig som bänkskivans fasning.” Men sen tar ändå formsinnet över. Har vi nu väntat i elva år med att renovera och går all in så ska vi ju inte kompromissa med detaljerna. De är ju dem vi kommer njuta av sen. Så idag blev det lite omständigt men Josefin, vår kontakt på Smeg, fattade precis dilemmat och beställde modellen jag önskade. Så hämtas den andra upp vid leveransen. Ahhh, balans!!!

Nu blir det rätt ändå, samma modell som i Anna- Malins Kulladalkök. Foto: Anna-Malin / Helt Enkelt

Ändring nr två var ett tillägg på högskåpets innerdörr. För när vi har så vackra kryddhyllor i sortimentet så ska ju självklart vi ha dessa! Detta insåg jag såklart fem över tolv.. När skåpet redan var byggt. Men även här vågade jag vara lite omständig. Hyllplanen behöver kortas några centimeter så Adam skapade ritningar och snickeriet kan nu lägga till dem. Vårt kök kommer fungera som ett typ av visningskök. Framför allt kan jag visa detaljer och tillval både på Kulladals Instagram och inte minst när jag har digitala möten med kunder hemifrån. Så här ser hyllorna ut i showroomet och hos Mathin!

Foto: Erika Weiland / Apelöga

Det blir bra!! För övrigt har karantänen bjudit på en del mys mellan varven. Katterna är nöjda också. Inga höga ljud och gubbar.

Nästa ting att processa är färg! Både för väggen i kök och i vardagsrum. NCS-koder som jag har antecknat går åt det ljusa hållet men bara att välja en rätt vit verkar vara en utmaning. Har provmålat Jotuns Tidlös samt 1502y och Farrow & Balls Shaded White. Kanske jag landar i en neutral vit tillslut, som 0500-n. Men också nyfiken att prova kulören hemma hos Marie och Rikard, 1001y.

Just nu ser väggen ut så här:

Här har suttit en vägg av masonit på reglar, tänkt som isolering. Kanske gjort på 70 talet när huset fick en upprustning. Men masoniten gjorde väggen bucklig och lampor som skruvades fast ramlade ner då skruvarna inte fått fäste. Vi kommer troligtvis putsa väggen här och skippa isolering då vi inte har det på något annat ställe i huset. Roligt att det kommer fram ledtrådar om husets historia i form av tapet, färg och gamla gömda elledningar. Undrar så hur det sett ut en gång i tiden. Har det varit sänglampor, belysning ovanför soffan? Lite högt upp kanske? Hela nedanvåningen har varit en lägenhet en gång. Köket var i köket så jag gissar att det var sovrum här. Åh vad jag önskar det fanns bilder!!

RENOVERING

En vecka i damm

16 januari, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

En vecka av intensiv renovering har passerat. Hela huset är täckt med ett fint lager av damm men än så länge klagar vi inte. Vi följer varje dags framsteg med spänning! Öppningen mellan köket och vardagsrummet känns så otroligt rätt. Som om huset kan andas igen och flödena och energierna blir något helt annat. Tänkte att jag skulle berätta mer om kökets planering och hur jag har tänkt längs vägen. Och om en ändring som vi la till i sista sekund den här veckan.

Det är spisen och vaskens placering som varit huvudvärken och som skapat oändliga timmar med pusslande, testade och ändrande. Vi visste att vi ville ha vasken framför fönstret. Så har vi det idag och det är väldigt rogivande att vila blicken i trädgården när man diskar. Detta skapade i sin tur förutsättningarna för spisens placering. Det rekommenderade måttet för arbetsytan dem emellan är 80-120cm. Men hur spisen än placerades kom den antingen för nära eller för långt bort från vasken. Rummets fyra väggar har öppningar i den nya planlösningen vilket gjorde det lite klurigt. Är det något man inser i köksritandet, både till sig själv och andra, så är det att det nästan alltid blir kompromisser. Om inte huset byggs och ritas helt nytt och kan anpassas till fullo efter kökets mest optimala planering.

Till slut valde vi att placera spisen där vi har kylen idag. Landade i det och det kändes bra! Adam satte ihop allt underlag till snickeriet, vi justerade vissa saker längs vägen men spisen och vasken ändrades inte. Men när jag klev in i det tomma köket på måndagskvällen och såg framför mig vägen från spis till vask med hett vatten i händerna där man dessutom eventuellt måste parera en utfälld diskmaskin och en person så fick jag faktiskt lite ångest. Hade svårt att sova och skrev till Adam sent om mina kval. Han lugnade som alltid och sa att vi kollar på skissen imorgon.

Jag hade ritat in en liten vask till vänster om spisen under processen men tog bort den vid något tillfälle. Nu kändes den helt plötsligt livsviktig… På morgonen kom rörmokaren och vi passade på att fråga om det hade varit möjligt att dra avloppet till andra sidan köket. Han gjorde en koll i källaren och det inte skulle vara några problem. Sån lättnad. Det är på gränsen att vasken får plats i stommen trots att den är smal, kanske lite anpassning kommer behövas på plats. Men det är det som är så fint med massivt trä – det går att modifiera! Tack Adam att du har tålamodet med mina ändringar!

Den lilla vasken till vänster om spisen som nu gör att jag kan sova gott. Skissen har jag gjort i ritprogrammet på kulladal.com. I detta program skissar jag upp kundernas kök men man kan också testa själv så länge man har mått och takhöjd på sitt kök.

Nästa stora fundering är kring golvet. Det är ganska lappat och lagat vilket vi tänkt är helt ok. Men när våra byggare plockade bort ojämna söndriga plankor och skapade två stora hål som lagades med smalare plank gjorde det lite ont. Så nu har jag googlat massiva spontade grangolv med dimensionerna 100mm x 28mm till förbannelse. Verkar vara ett svårt mått. När mamma och pappa la in golv i Småland använde de ett lokalt sågverk. Ett sågverk som jag åkt förbi oändliga gånger utanför Urshult. Mamma tipsade mig om detta och ska kolla upp det på måndag. Sen finns ju en hel del golv på loftet på landet men osäker på om det legat för länge i ojämn temperatur och fukt.

Våra katter är inte helt chill med ett hus upp och ner. Imorse upptäckte Elsa att en katt kissat i ett hörn i köket där det är hål ner till källaren. Hålet i taket var tejpat med maskeringstejp men det håller inte för kattkiss kan jag meddela. Obs det kan vara annan skyldig katt än katt i bild.

Det är en liten väg kvar innan vi har vårt eget Kulladalkök. Längtar så galet mycket! Så många vackra kök jag varit i under dessa två år. Snart har vi vårt eget.

Hos Cecilia och Johan i Bjärred. Ser fram emot fler roliga köksfotograferingar detta år tillsammans med Helen och Lisa!
Hos Anna-Malin, fångad av Adam.
Hos Mathin fotograferad av Erika. Läs mer om detta kök här!

Nu börjar snart en ny vecka med buller och damm, häng med!

KULLADAL

I går..

12 januari, 2022

Inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

– Då var det stora dagen! För då kom våra hantverkare hit och började att plocka ner gamla köket. Vi väntade såklart in i det sista med att tömma kök och vardagsrum. Det är tyvärr lite så vi jobbar. Det är så mycket som snurrar och vi skulle ju vara lite lediga också. Så igår sprang vi upp och ner för källartrappan och skapade ett provisoriskt kök med kokplatta och micro. Andreas konstaterade att jag har väldigt mycket ”finsaker” efter att ha tömt och flyttat innehållet i vårt vitrinskåp. Ett skåp jag fått av pappa som rymmer mycket minnes-saker som porslin, ljusstakar osv. Vi skrattade åt det hela. Han kom och tänka på sin gamla farmor Inga som också fyllde skåp med finsaker, sånt man fick titta på men inte röra. Det kulminerade när han kom ner med en porslinskatt som jag fått av min svärmor. ”Det är faktiskt Royal Copenhagen” svarar jag till mitt försvar. Men ja, oj, vad det får bli en stor loppis av finsaker sen som jag kan leva utan.

Ett lapptäcke av färg har dekorerat kökets luckor en tid nu. Färg är svårt tycker jag. Tänker på min farmor som var färgkonsulent och kunde allt om färglära. Vi är inne på en ljus ton, precis som innan. Men om det blir grått, beige, greige eller år det vita hållet är fortfarande inte helt bestämt. När väggen öppnas (där spisen står idag) kommer ljus in från ett annat håll vilket såklart också kommer påverka. Fortsättning följer kring kapitel färg!

Vi hade planerat att spara en del av skåpen, och flytta in dessa i förrådet. Men när vi kom hem och såg vad som blivit kvar så konstaterades att det inte blir aktuellt. Luckorna är intakta men stommarna var sämre än vad jag hade räknat med. Inte så lätt att renovera det här. Längtan efter ett massivt träkök blev om möjligt ännu större.

Hursomhelst väldigt spännande att komma hem och se hur långt de kommit. Idag plockar de ner det sista och öppnar upp väggen. De hade läst fel på min ritning och markerat ut öppningen fel. Som tur var upptäckte jag det i går kväll när jag smög omkring i köket och tittade lite närmare på gömda golvplankor och väggarnas vackra tegelstenar. Letade efter spår efter passagen som ska ha funnits där enligt ritningen men blivit igensatt. Jag såg några vertikala tegelstenar som ser ut att kunna ha suttit ovanför en dörr. Syns inte så väl här dock.

Det sliter på ett hus att bo och leva. Så skönt att få det fixat, målat, lagat. Nu händer det liksom!!

PERSONLIGT

Från Gartmyr till Wikstrand Moresco

12 december, 2021

Förra veckan var en stor dag i vår familj! För efter en ganska långsam process har vi bytt efternamn Wikstrand Moresco. Det började i en helt annan ände egentligen. När jag och Andreas gifte oss 2003 hette jag Wikstrand och han Gartmyr. Då fick man inte lov att ha dubbelt efternamn så jag gjorde Wikstrand till ett mellannamn och resten av familjen hette bara Gartmyr. Sen ändrades reglerna och dubbelt efternamn var ok igen. Så vi la till Wikstrand som efternamn för hela familjen. Ungefär samtidigt skickade min svärmor Ruth en bild på gamla Moresco-fabriken i Malmö och frågade om jag visste var detta låg. Jag började googla och vi grottade ner oss i Ruths släkts historia. Hennes farmor som också hette Ruth var dotter till Carl Moresco. Carl var i sin tur brorson till Jacob Heinrich Moresco som var den som startade företaget Moresco i Köpenhamn i slutet av 1800-talet. Moresco var Nordens största producent av damkonfektion och hade som mest 3000 anställda år 1890. Jag och Andreas började prata om vilken fantastisk (och bortglömd) historia detta var. Där och då började tanken gro att det kanske var dags för oss att blåsa liv i detta arv. Tänk om vi skulle byta efternamn nu när vi ändå var igång. Vi nämnde det för barnen som inte var lika pepp. ”-Moresco!? Det låter som en läsk, Loranga, Zingo, Moresco..!” Men ju mer tiden gick kändes det bara så spännande och kul för oss alla. Vi fyllde i alla papper men sen tog det stopp. Det var inte bara att byta hursomhelst. Andreas var tvungen att bevisa att namnet tillhört hans släkt i rakt uppstigande led, max fyra generationer tillbaka. Ruth tog kontakt med sin danska kusin Axel som släktforskat en del och som kunde leta fram bevis i det danska riksarkivets kyrkoböcker. Och där på rad 66 är beviset som gav oss grönt ljus för ett namnbyte, här stavas Carl med K men det verkar spela mindre roll!

Historian om Moresco började 1855 när hovtandläkarsonen väljer att inte gå in sin fars fotspår utan öppnar en butik på Amagertorv 44( idag nr 13). Butiken som han döper till De la Ville de Paris är resultatet av en resa till Paris där han lärt sig om mönsterkonstruktion och inspirerats av modet där. Även Hamburg och Berlin hade en modescen som Jacob saknade i Köpenhamn. Butiken var från början en lägenhet men Jacob lyckades övertala fastighetsägaren att han skulle få slå ut väggarna och sätta in stora skyltfönster. Lokalen kostade 500 rigsdaler om året och det blev succe. Det stora skyltfönsterna var en ständigt skiftade modeutställning och fick namnet ”Teaterdekorationen” och lockade alla Byens Damer. Kläderna var dyra och exklusiva men han såg också en möjlighet för en större målgrupp så småningom lämnade han detaljhandeln för att istället satsa på export som grossist. Han var engagerad i sina anställda och förstod tidigt att nöjda medarbetare skulle gynna hans företag. Han etablerade pensionssparande och såg till att arbetsförhållande var riktigt bra vilket la grunden för ett hållbart företag.

Vad som är speciellt är att adressen för denna butik är platsen där Mads Nörgaard har sin butik och huvudkontor idag. Jag var där med mitt dåvarande jobb 2018 när Tretorn och Mads Nörgaard skulle göra ett samarbete. Jag minns att jag tänkte att det var ett väldigt coolt hus med gamla trägolv och att det var så där typiskt Köpenhamnskt. Att detta alltså var samma lokal som De La Ville de Paris är ju ett helt galet sammanträffande!

På Mads Nörgaards kontor på Amagertorv 2018, högst omedveten om platsens historia.
Tillbaka på samma plats 2021. Det är inte mycket i fasaden som är sig likt 166 år senare.

Det finns flera platser jag skulle vilja resa till. Bland annat till Östergade 24 där Moresco sen flyttade sin fabrik.

Ett minne från Morescos fabrik. Kanske denna kommer från Malmö-filialen som byggdes 1895 i hörnet av Gustav Adolfs torg och Torggatan. Det var två hus som tillhörde Moresco varav den ena är rivet nu.

Fortsättning följer med dessa Moresco Stories! Följ med på Instagram också!

Arkivbilder har jag hittat från Bilder i Syd och Kbh Billeder

KULLADAL

EN KÖKSRESA BÖRJAR NU

8 december, 2021

Det här inlägget innehåller reklam för egen verksamhet.

Eller egentligen tror jag resan började redan för 12 år sedan när vi flyttade in i vårt hus. Vi var på visning en höstdag 2009, uppgivna över att vi förlorade alla budgivningar. ”Det kommer alltid finnas andra som vill ha samma hus som har mer pengar än oss”. Minns precis att det var så vi tänkte efter fyra år av husvisningar. Detta hus däremot; – Ett skavt trähus i beige, rosa och brunt med blå dörr och 80-tals inspirerade krukor fast-cementerade på trappan. Huset lockade inte värst många på visning. Knappt oss själva. Vi gick förbi i gatan dagen innan visningen och kände inte nåt särskilt. Det blev mer en minnesceremoni över att jag cyklat förbi detta hus under hela gymnasietiden, samt tjuvrökt på trottoaren utanför som 17 åring. Kan få en tankevurpa kring sånt. Hur många platser, människor, upplevelser kommer du komma tillbaka till i framtiden och lära känna på nytt.

Tänk om jag visste att jag skulle bo i ett hus om tjugofem år som jag cyklat förbi två gånger om dagen i tre år utan att ha den blekaste, typ.

Hursomhelst, tillbaka till visningen. Jag hängde min UFF-fyndade skinnjacka i den minimala hallen och vi möttes av ännu en hall, med blommig orange-rosa tapet och laminatgolv. Köket innanför hallen var gult, med svart golv och kakel. En psykedelisk fondvägg skapade ännu mer kontrast men det här huset alltså. Det hade något. Det var snällt. De bevarande spegeldörrarna berättade att all själ minsann inte var borta.

Tror inte vi tvekade, jag glömde min jacka i hallen när vi gick, den fick bo in sig medan vi la bud. Det var inte många som budade och det var över rätt snabbt. Mamma skulle ta över vår lägenhet. En relativt nybyggd praktisk marklägenhet. Hel och ren. Fräsch och bra. Flyttlasset gick och jag satt i sovrummet och grät. Mådde så jäkla illa. Elsa låg i magen och mamma var orolig att vi skulle ångra oss. Jag tror hon hade lite dåligt samvete. Hon flyttade in i det fräscha och vi flyttade in i ett renoveringsprojekt. Omedvetna om det som väntade. Vi renoverade. Varken med direkta skills eller pengar. Men det blev faktiskt fint. Impad av Andreas som googlade sig till hur man kaklade och slipade golv. 

Köket var slitet redan då. Det hade säkert 60 år på nacken och skulle gissa att det satts in som en tillfällig lösning. Vissa skruvar gick igenom på andra sidan och det var en del fusk-bygge-lösningar men just då tyckte vi det var rätt charmigt. Det är fortfarande ett charmigt kök. Som ett kök på landet. Lådorna är tröga att öppna, man får sparka på vissa luckor för att de ska kunna öppnas, silverfiskarna trivs och beslagen sitter löst. Men när det svarta laminatgolvet var borta och brädgolvet togs fram blev det faktiskt väldigt mysigt. Men svårstädat. Hela vårt hus är svårstädat, det är skavt och skevt och i de breda springorna i golvet trivs dammet. Under en period gjorde det mig tokig och vi köpte en plastmatta och la över brädgolvet i köket. Men det dröjde inte länge innan ångest över ftalater och PVC skulle läcka ut. Så mattan revs ut igen. Golvet är lappat och lagat, ett undergolv, troligtvis av gran. Trots att vi har möjlighet att lägga om golvet nu när en renovering väntar lutar det mot att vi behåller det ändå. Jag är så rädd om känslan som ett gammalt golv skapar. Intalar mig att det är värt slitet. Och småbarnsåren med kräksjuka i kombo med brädgolv med breda springor är över.

Nu väntar en ny tid. Ett nytt kök – ett Kulladalkök som inte behöver bytas ut någonsin utan är gjort för att kunna renoveras och underhållas genom åren. Känns overkligt. Vi är vana vid kylskåpsdörrar som ramlar av, fläktrör i eternit-rör och en helt annan standard. Vårt kök får flytta ut i förrådet och få nytt liv i min keramikverkstad. Det känns bra. 

Vi kommer riva väggen in till matrummet. Just nu behöver vi gå igenom hallen och vardagsrummet för att duka. På originalritningarna syns en öppning så det känns spännande att återskapa huset som det var ritat från början. På tal om att rita. Att rita upp sitt eget kök när man inte gör annat dagarna till våra kunder tänkte jag skulle vara enkelt. Trodde ALDRIG jag skulle ha så svårt att hitta rätt. Det tog ett år. Jag kunde ligga med datorn på magen på natten och flytta runt skåp i ritprogrammet, pusslade, flyttade, drömde feberdrömmar om köket. Helt sjukt faktiskt. Samtidigt inte. När man får möjligheten att skapa något precis hur du vill.. Man vill få rätt på planeringen, det får dessutom gärna vara lite speciellt, inspirerande, nytänkande, annorlunda, coolt, bla bla bla. Sen inser man att väldigt få hus är byggda för en perfekt köksplanering. Vårt kök har öppningar i form av fönster eller dörr på alla väggar vilket försvårade placering av spisen. Inte för långt från vask, inte för nära ett hörn. Får vi plats med en köksö? Ska man riva hela väggen eller bara lite.. Ska vi ha spis eller häll. Liten vask eller stor. Överskåp eller inte. Jag ska dela med mig av mitt resonemang men tänker att det får bli i inlägg framöver. Det finns mycket att berätta om. Tills dess, njut av bilderna av vårt kök genom åren!

Nu känner man bara ödmjukhet och nostalgi över alla minnen, middagar, vardagar, tjafs och kärlek som pågått i detta lilla rum fram tills nu! 

Wow, vi har köpt ett hus
Det har hänt en del på dessa år men nu är det fokus på kök!
Välkommen in i vårt nya hem 2009!
En härlig mix av gult och svart..
Vi drog bort golvet och under lager av golv gömde sig ett brädgolv.
Vi målade vitt!
Och köpte funkisbeslag från Byggfabriken
Denna bild skvallrar både om min förkärlek till retro back in the days och att vi inte pallade måla insidan av skåpen till en början.
Golvet blev vitt
De stora svarta plattorna på väggen togs ner..
Vi då
Vårt nya golv och kakel på plats
Inget godis i några träspringor här inte.
Det var himla praktiskt, men ångesten över PVC som sagt..
Så vi slipade och oljade golvet!
Lisa fotade vårt hem för Family Living.
och åren går..
Det är ett vackert kök
Inte riktigt lika vackert när man går nära.
DIY. En skruv genom skåpet och ut genom andra sidan var det här.
Tack för att ni hängde med på tidsresan, nu kör vi!

KULLADAL

BAKOM DE DIGITALA KULISSERNA

2 oktober, 2020

Har ni känt någon gång att man lägger upp en story eller bild på Instagram sen tänker man.. ”Var det här så kul egentligen, vem bryr sig om vad jag gör just nu?” Det händer mig ibland. Ändå går jag ju in och kollar vad alla andra har för sig. Stort som smått. Hursomhelst. Jag var på väg på lunch och stannade till på Kärleksgatan i Malmö och riktade mobilen upp mot husfasaderna. Det är effektfullt med byxorna som hänger på rad vilket får mig att tänka på små gränder i något Medelhavsland med kläder på tork. Tog en bild och la upp!

Strax efter fick jag ett meddelande där det stod: ”Precis utanför min port”. Blev såklart nyfiken och klickade in på kontot tillhörande Helen. I beskrivingen stod det att Helen jobbar som inredare, stylist, set designer och concept stylist. Hur kan man inte bli nyfiken på att höra mer.

En minut senare hade vi bokat en lunch på onsdagen och på fredagen bokade jag Helen för att stylingjobb på Kulladal. Så en random bild utan syfte blev ett möte som blev till ett samarbete. Sånt gör mig glad! I måndags mötte vi upp på morgonen och packade bilen med keramik, växter, textil och andra detaljer som skulle användas till rekvisita. Vi skulle fotografera hemma hos Anna på Gamla Väster. Hon har en otroligt härlig stil som jag hoppas kunna visa upp en annan dag. Tänk döskallar möter pelargonier. Men just idag behövde köket få ta mer plats och vi skalade av och stuvade om.

Helen hade med sig en samling keramik, en blandning av loppisfynd och alster från Malmöbaserade Artibus. Jag hade lånat skålar av Annika, lyx att gå att plocka in hennes skåp.

Adam, Kulladals grundare och min bästa kollega har ju arbetat som fotograf i 15 år innan han äntrade köksbranschen. Skills som passar mycket bra dessa dagar.

Slutats, glad för en kreativ måndag och nya möten utanför den digitala världen! Jag kommer att tänka på Annikas #enmodiglunch. En date där hon helt enkelt tar kontakt med någon hon känner sig nyfiken på och ställer frågor om drivkraft, inspiration och drömmar. Så har de en lunch ihop och pratar om just det där. Kände mig lite modig, precis som Annika när jag frågade om Helen ville ta en lunch. Och tänker att det ska jag fortsätta med!

KULLADAL

VILLA TRULSSON

25 augusti, 2020

Förra veckan leverade vi ett Kulladalkök till Villa Trulsson, ett alldeles unikt hem som tillhört skulptören och konstnären Edvard Trulsson. Det var ett specialuppdrag för Adam som ritat in ett nytt kök och anpassat det till delar av originalköket, som skafferi och överskåp. Vårt snickeri var på besök i Malmö och hade det med sig, kul att de fick följa köket från skiss, utveckling och skapande till hem! Jag blev såklart alldeles tagen av detta hus och trädgård som är fyllt av små konstverk och skulpturer. Det finns inte ett dörrhandtag som är det andra likt och överallt hittar man detaljer som gör att man bara vill utforska ännu mer. Martin och Cornelia som köpt huset håller på att bo in sig och har börjat att renovera och återställa. Följ resan på deras Instagramkonto här. En hel del lämnades kvar i huset och Martin visade mig ett vindsförråd där förlagorna till Edvards skulpturer är sparade. Jag tänkte direkt att detta hem hade varit perfekt för SVT:s Husdrömmar. För här vill jag ju inte missa en detalj av renoveringsprocessen! Många fotografier och ritningar har skänks till Malmös stadsarkiv så nu hoppas jag kunna få ta del av foton och göra några spännande Nu och Då-bilder!

Just nu monteras köket här!

INSPIRATION

sommarjobb

6 augusti, 2020

Jag och Elsa hänger väldigt mycket denna sommar. Hon har följt med till jobbet flera gånger vilket innebär att hon också lär känna Malmö, mina vänner och kollega Adam och inte minst deras barn. Tycker själv det är väldigt mysigt. Vi pratar mycket, fikar mycket, åker mycket tåg och kramar det sista ur sommarlovet – även om det blir en del jobb för mig samtidigt. Första gången jag någonsin känt att det går att kombinera jobb med sommar. Kan vara att jag trivs så bra och får så mycket energi att det inte känns som att jobba ens. Overkligt tacksam.

Idun och Elsa
Elsas blick säger det mesta om fika med Christin och Idun
På Kulladal

I måndags åkte jag och Elsa till Skårby och träffade Jenny, Jens, Viola och Frank. Kul att titta tillbaka på gamla blogginlägg som här och här. Barnen var så små och inredningen alltid föränderlig och inspirerande, då som nu. För några år sedan byggde de ut huset med en studio. Så rätt och är fortfarande avis på denna.

Trädgårdsutsikten
Violas rum kan vara husets mysigaste. Dessutom studions tak utanför fönstret.
The language of TikTok
Viola har fått ett fan.
Jenny och Barbie
”Men vilken färg ska jag måla bokhyllan i”
Kul att få se och höra tankarna kring Jens bilder skapade i 3D. Ofta kombinerar de bilder med Jennys foton och Jens 3Dbilder.
Alla fotografier hittar man på jennyojens.com
Jens myra
Elsa fick med sig ”This is Art” som hon hjälpte Jenny hänga upp på Beyond Us i Malmö tidigare i veckan.
Kan vara Lillos bästa present till Elsa.

INSPIRATION

juni

24 juni, 2020

Vart tog dagarna vägen i juni? Jag tittar i bildmappen för att sammanfatta sommarens första månad. Det blev lite hemmajobb med katter och solkatter som sällskap.

Men också en hel del dagar i Malmö på Kulladal. Pendlingen funkar smidigt än så länge. Detta lilla kontor med doft av linoljefärg ger mig mycket lugn. Det är långt ifrån färdigt men känslan bor liksom i huset redan.

Jag har hunnit med kundbesök, här hos Susanna. Extra kul eftersom vi bor väldigt nära varandra. Upptäckte dessutom att det är samma hus som Andreas och jag var på visning på för tio år sedan. Ett vackert tjugotalshus som jag hoppas kunna visa mer av snart.

Äntligen blev den av – Hilma af Klint utställningen på Moderna Museet i Malmö. Såg den när Annika kom ner till Malmö i torsdags. Fascinerad av Hilmas liv och den undangömda konsten som världen inte var redo för under hennes livstid. Tänkte flera gånger på min farmor Lillo. Att jag velat visa henne utställningen. Även om Lillos färgsättningar var mycket mer färgstarka så fanns det något som påminde mig om hennes skisser.

Midsommar var varm! Vi hade förberett oss för oväder men det var helt stilla och högsommarvärme.

Jag blev så peppad att skapa i keramik igen när jag ser alla vaser Malin fått av mig. Det får bli sommarens egentids-uppdrag. Mindre scrollande, mer skapande.

FAMILJ

JUNI BLOMMAR

10 juni, 2020

Jag och Malin stannade längst vägkanten i lördags för att plocka lupiner. Himlen var dramatisk och luften varm. När jag kollade igenom bilderna sen kom jag genast att tänka på en bild från barndomens midsommar 1983. Det är säkert pappa som tar bilden av mamma, min syster och mig på Lunnabacken med sjön Åsnen i bakgrunden. Vackra mammor helt enkelt med 37 år emellan.

DÅ OCH NU

BARNDOMSMINNEN

3 juni, 2020

I somras åkte vi förbi vårt gamla torp Hössjömåla. Jag var 1 år när mamma och pappa gifte sig här. Vill hävda att det var mitt första barndomsminne. Jag var i pappas famn men ville vara i mammas. Mamma hade sytt kläderna och broderat initialer och år. Till och med farfar Carl Magnus fick en specialsydd skjorta, batikad i ljusblå färg.

Det var tradition att vi tog bilder under trädet när vi fick gäster. Här var moster och kusiner på besök och det måste vara min första sommar där.

Pappa och läser på om gamla hus. Originaldörren skymtar bakom.

Min farmor Lillo batikar lakansväv till sina trasmattor.

Farfar vid vår gamla brunn.

Storasyster Moa. När jag la upp denna bild på Instagram skrev pappa att han mindes när den togs.. Den fångar verkligen barndomens sommarkvällar när de är som bäst.

KULLADAL

FIX OCH FOTOGRAFERING

2 juni, 2020

För några veckor sedan hade vi en fotografering i Kulladals Showroom. Jag plockade med mig porslin, kokböcker, skärbrädor, bestick och allt som man kan tänkas vilja ha och styla med. Körde en runda hos mamma, syster, Malin och Annika som jag vet har flera finheter att låna ut.

Annikas keramik passade perfekt i Kulladals kök, och jag hoppas kunna köpa hennes alster när hon har tid att dreja och bränna fler.

Erica från Apelöga tog alla bilder. Apelöga har kontor alldeles bredvid oss och det är där jag har min skrivbordsplats tills Kulladals kontor är färdigt. Känns som ett så härligt gäng som jag verkligen ser fram emot att få lära känna bättre.

 

PERSONLIGT

Avsked och nystart

1 juni, 2020

Det har varit händelserika dagar. Ett stort ”Hej då” till Tretorn med allt vad det innebär. Jag är kass på avsked så det blev snarare ”Vi ses igen!” Jag hade satt ihop ett bildspel från mina tolv år. Det var fint att sammanfatta minnen och jag lämnade kontoret boostad av fina ord, blombuketter och presenter. Mina närmsta kollegor bor i Malmö så jag är tänker att det forfarande är vi liksom. Att vi kommer ses ändå! Kom på mig själv flera gånger under kvällen att jag ville ringa pappa och berätta också.

Vår praktikant Caisa hade gjort två superfina skrivböcker till mig och av mina kollegor fick jag en utegunga till vårt äppelträd som barnen och katten blev lika glad för som jag.

Fredagen efter avtackningen kände jag mig nästan lite bakfull när jag vaknade. Känslor gör mig trött. Men när jag körde in i Malmö på morgonen slog det mig att detta är min nya stad! Kändes pirrigt att jag har så mycket framför mig.

Jag ska sätta igång att fixa detaljerna i Kulladals showrum, det finns många idéer att förverkliga. Mitt första mission är att hitta pallar till vår köksö. Såg superfina pallar på café Nostra som visade sig komma från AB Småland. Tänker att jag ska olja dem eller måla med linoljefärg.

Håller även på att förbereda kuvert och brev för katalog utskick. Den blir färdig imorgon, sjukt nöjd att jag lyckades få till den trots väldigt begränsade skills i InDesign. Gick nog en hel del omvägar, vilket resulterade i många extra timmar men jag ska bli bättre!


Såg att det hängde en stor reklamvimpel för Hilma af Klint utställningen på Moderna Museet idag. Gick genast in och kollade när museet öppnar upp igen. De öppnar 16 juni och tror jag kommer gå dit mer än en gång. Har redan köpt en affisch som hänger i Elsas rum.


I går åkte vi till Småland över dagen och firade Mors dag. Promenader på avstånd, liljekonvaljer och mycket kattamys. Såklart vill båda tjejerna ha en katt till.

Vi gick inom några förfallna stugor på promenaden och det här lusthuset. Får alltid nyfikenhetsmagknip när vi smyger omkring här.


Tillbaka till Malmö, just nu sitter jag på tåget hem, testar blogg från svajigt nät på mobilen!
Innan hemresan gick jag inom Malmö Stadsarkiv för att köpa en bok. Ett alldeles speciellt hus som Kulladal gör ett kök till finns med i denna boken. Ska återkomma om detta magiska hus som jag hoppas kunna besöka snart!

Tvärs över arkivet ligger en annan cool byggnad, den gamla Mazetti-fabriken från slutet av 1800-talet. Tydligen ska det finnas ett chokladmuseum här och sen finns ju Malmö Chokladfabrik här inne. Så mycket historia (och choklad) var det här!

Over and out 1 juni!

INSPIRATION

KREATIV STRUKTUR I KATTVIK

16 maj, 2020

Igår åkte jag ut till Christin och Antons torp i Kattvik för en dag med Kreativ Struktur med Jenny. Bara att köra dit sänkte mitt blodtryck med åkrar och ängar på båda sidor om vägen. Jag har haft säljmöte på Tretorn denna veckan och det är alltid mycket stress precis innan. Så att avsluta veckan i ett torp, med sällskap som ger energi, god mat och sol på nosen var extremt välbehövt. Ser väldigt mycket fram emot att ta nästa steg med det här gänget.

Att planera sitt år, vecka för vecka är något jag ska göra från och med nu.

Stina, proffs i struktur redan skulle jag säga. Älsk på Jobs-kudden. En mönstervärld jag växt upp med. Min farmor Lillo var kusin med Gocken och Lisbet Jobs, något jag ska berätta mer om sen!

Ett före detta glashus inklätt i träpanel, i alla fall på tre sidor… Spännande att följa renoveringen av detta.

Att skapa ett företagsträd, nummer 1 på min lista. Här är Jennys!

Vinyl Guy & Flower Helmet från Jenny & Jens

Idun var med!

Christin, Jenny & Kajsa

Algot visade mig runt.

När liljekonvaljer blommar är det vår!

KULLADAL

BARMÄSTARENS KÖK

25 april, 2020

Igår besökte jag Mathin Lundgren och fick kolla hur det går med köksmonteringen i familjens patriciervilla i Ängelholm. Ett hus byggt 1923, ursprungligen till en av cheferna på Grönvalls Läderfabrik, grundat 1854. Jag gillar ju verkligen att komma hem till just hem. Det är något jag ser fram emot mycket med min nya resa med Kulladal. Jag och Lisa har gjort flera reportage till inredningstidningar och en drivkraft är nyfikenheten jag känner inför gamla hus och dess historia. Att få ta del av tankarna kring renovering och drömmar. Det syns att villan är byggd till en storboss anno 1923. Stora vackra fönster, fiskbensparkett, rum i fil med stora skjutdörrar och en lummig trädgård som sluttar ner mot Rönne å. Man är inte förvånad över att Mathin och hans fru Frida slog till efter sin första husvisning. Flyttlasset gick i februari och sen dess har en hel del renovering skett. Köket har prioriterats och det märks att inget lämnats åt slumpen. Inte så konstigt med Mathins bakgrund inom restaurangbranschen och en examen inom Design. Mathins jobb som restaurangchef och senast som barmästare på Teatergrillen i Stockholm har gett honom en tydlig bild på vad han förväntar sig av ett kök – både som en plats för umgänge och som arbetsplats. Allt är noga avvägt efter rörelsemönster och specifika behov. Han har verkligen utnyttjat möjligheten att platsbygga och ritat upp köket precis så som han vill ha det. Detaljer är i fokus, lika mycket som helheten. Det återstår fortfarande några val kring beslag och belysning. Snart kommer bänkskiva och spis på plats. Redan nu ser man att det här kommer bli ett kök utöver det vanliga. Det var spännande och höra hur tankar gått kring färg, funktion och design. Om några veckor är allt på plats och då gör jag ett nytt besök i barmästarens buteljgröna kök!

Kulladal3

kulladal6

Kulladal1

Lampan designad av Jonas Bohlin kommer placeras över bänkskivan i marmor. Jonas Bohlin har inrett flera krogar i Stockholm där Mathin jobbat. Detaljer som han plockar med sig i köket.

Kulladal2

kulladal8

Det vackra köpebrevet var underskrivet den 23 april 1923.. Nästan precis idag ju, fast för 97 år sedan.

Kulladal5

kulladal13

IMG_5981

Efter besöket i Ängelholm mötte jag upp Adam i Malmö. Vi fick provtrycket på broschyren igår. Lite fix kvar bara sen är den färdig att skickas ut!

PERSONLIGT

ETT NYTT KAPITEL

27 mars, 2020

Just nu är världen upp och ner. På alla sätt och vis. Men för att zooma ut en liten stund och sammanfatta livet innan Corona och sorgen över att min pappa gått bort så får jag börja någonstans. För det har gått drygt ett år sedan jag var här sist. Kraften tog slut. Och det är då man börjar dra in på sådant som egentligen ger energi. När stressnivåerna jämt är på topp börjar man reflektera över livet. Vad vill jag egentligen? Och vad kan jag egentligen? En eftermiddag innan nyårsafton scrollade jag på Instagram och fastnade för ett inlägg. Det var Adam Haglund som lagt upp en bild och skrivit om sin lansering av nya köksföretaget Kulladal som gör platsbyggda kök i massivt trä i tjugotalsstil. ”Vet du någon som skulle vilja jobba hos oss?” stod det och mitt hjärta började genast slå lite snabbare. Dagen innan hade jag stått med broschyren från Skandinaviska Shakerkök som Adam grundat tidigare. Jag hade tagit den ur hyllan, bläddrat i den och undrat hur det hade varit att jobba med något helt annat. Som kök. Långt ifrån textil-och modebranschen. En bransch som trots min högskoleutbildning i modedesign och snart 18 års-arbetslivserfarenhet ändå skavt, mer och mer för varje år. Så jag mailade Adam och vi bestämde nästan direkt att vi skulle ses. Jag tog tåget till Malmö och vi möttes upp på Café Nostra. Det kändes bra och rätt och jag föll för allt som Kulladal står för. Hantverket, hållbarheten, estetiken och Adams sätt att se på företagande och ledarskap. Men ändå så stort steg att ta. Jag har varit på min arbetsplats i 12 år. Det säger en del. Jag är inte den som kastar mig in i nya äventyr och ser vart det landar. Så trots många långa intressanta mailtrådar mellan mig och Adam bestämde jag mig tillslut för att inte gå den vägen. Men när beslutet väl var taget kändes det bara fel. Min magkänsla och intuition sa gång på gång att det här är världens chans och jag håller på att missa den! Så nu är vi här. I juni börjar jag på Kulladal 100%, som anställd och delägare och det känns så rätt! Tänker att jag ska dokumentera de äventyr som väntar med Kulladal här i bloggen. Stort som smått.

Trots att det är textil jag arbetat hela mitt yrkesliv är det trä jag har en relation till. Så länge jag minns har mina barndomshem alltid haft en snickarbod. Nu i efterhand skulle jag snarare beskriva det som ett snickeri i miniformat. Min pappa var domare och hade alltid kostym på jobbet. På kvällen däremot fann man honom ofta i snickarboden iklädd rutig skjorta och slitna jeans med träskor på fötterna och pipa i mungipan. Därinne skapades mästerverk, helt utan uppstyrda instruktioner och manualer. Ett vackert skåp till en vän eller sammetslena smörknivar som alltid passade handen perfekt. Och så doften – blandningen av sågspånet, träoljan och pipdoften som är så förknippad med pappa, barndom, skaparkraft och trygghet. Undermedvetet så vet jag att detta hjälpte mig i mitt beslut. Pappa var först lite skeptisk till mina tvära karriärs-funderingar men så skickade jag honom Adams och min mailkonversation och han svarade: ”Verkar onekligen mycket seriöst och intressant. Han behöver nog snart veta om du vill ha jobbet och när du kan börja.” Jag tolkade det som ett ”Kör, bara kör!” Kan inte låta bli att gråta när jag läser mail som pappa skickat. Då fanns han, nu finns han inte.

Så tillbaka till att världen är upp och ner. Pappa dog. Och Corona lamslår världen. I min lilla bubbla känner jag en enorm tacksamhet att vi fick vaka vid pappas sida i två dygn, fyra döttrar och Margareta i hans lilla rum på Sahlgrenska. Detta hade inte varit självklart idag. Det var för tre veckor sen. Tänk vad som hänt sen dess och hur läget har förändrats minut för minut. Jag kan knappt ta in det. Man får onekligen perspektiv på allt man tar för givet. Barnen går fortfarande i skolan, det är ganska mycket folk på Ica men mamma är isolerad. Företag går i konkurs. Och pappas begravning kommer inte kunna vara en plats där många vänner och nära samlas fysiskt. Men vi kommer komma igenom det här. Som familj och som värld. Det är jag övertygad om. Och pappa kommer få en minnesstund längre fram med ett hav av dahlior, sol och värme och fullt av vänner som kan kramas på riktigt.

 

  • 1
  • 2
  • 3
  • …
  • 42
  • Older Posts

Prenumerera på bloggen via epost

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Arkiv

Kategorier

Copyright 2023 AprillAprill